Petra Solgården
Hej alla sköna!
Innan jag presenterar mig så måste jag bara tillägga att, alltså WOW, vad duktig Jimmie är och skriver så långa och noggranna inlägg! Han lägger ner så mycket tid.
Menmenmen... Innan jag fortsätter måste jag presentera mig och berätta lite om mig själv och familjen. Jo, jag heter då Petra Solgården, är född -69, och bor i Jämtland, Handölsdalen i ett radhus, född i Norrbotten, och är lyckligt lottad för att få leva mitt liv med mina 9 (!!!) fantastiska barn och min sambo, Jörgen. Måste bara tillägga att alla mina barn har inte jag fött. Jag har bara fött 3 utav dem. De 6 andra barnen är adopterade från lite olika delar av världen. 3 utav dem är ifrån Sydkorea och 2 utav dom är ifrån China och det sista och yngsta barnet är ifrån Eritrea. Och min sambo, Jörgen, är inte heller pappan till alla barnen. Han har jag träffat för ungefär ett halvår sedan. Pappan till barnen heter Gus, eller Augustus som han egentligen heter, fast vi skildes för cirka ett år sedan för att vi kände att det höll inte längre. Vi kunde inte fortsätta låtsas älska varandra som ett skådespeleri inför barnen, även om vi båda visste hur vi kände. Ja..., livet är ju som en bergochdalbana, det kan gå upp och ned, det kan vara roligt, tråkigt, läskigt, lite uppochned ibland till och med. Livet är som en bergochdalbana. Menmen, jag har kommit ur min svåra period nu, och har börjat tänka att jag ska satsa mer på livet, mina sista år! 49 bast, om 30-40 år ligger jag nog i kistan. Livet har ju gått så fort. Fast man får ju känna sig lite ungdomlig när man sitter här och skriver på sin blogg! Fast snart så får jag nog sluta känna mig ungdomlig, när min äldsta dotter Nima, 18 år, föder sitt första barn och gör mig till mormor. Helt sjukt, men helt fantastiskt. Hon är beräknad till vecka 42, alltså i början av November. Min dotter Nima är ett av mina adopterade barn ifrån Sydkorea. Bebisens pappa är ifrån Göteborg, fast har sitt ursprung i Sydafrika. Nu bor båda dom i Göteborg i en lägenhet, en liten etta. Dom ska troligen flytta upp till Jämtland när barnet är fött, så att dom kommer lite närmare släkten. Hoppas att vi får bo i ett stort hus ute på landet, och få se barnbarnen växa upp från barnsben till riktiga vuxna människor. Helt fantastiskt att få se barnen springa i vattenspridaren på sommaren och se dom få pimpla ute på sjön på vintern. Otroligt.
Mitt största intresse i livet är frilutslivet. Jag ÄLSKAR att campa och fiska. Alla årstider. Det spelar ingen roll om det är 40+ eller 30- grader, kläder efter väder, så är det bara! Ett annat intresse är hjälp. Det kanske låter helt sjukt, att ha hjälp som ett intresse, men jag älskar att hjälpa människor så mycket så att jag skulle nog kunna kalla det för ett intresse. Jag är läkare också. I det jobbet hjälper vi mycket. Jag har även jobbat på Unicef, på barnavdelningen. Jag har alltid tyckt att det har varit jobbigt att få höra om alla barn i andra länder så jag kände att jag var skyldig att göra något. Min dotter Nima har sommarjobbat på BRIS för 2-3 år sedan. Jag försöker uppfostra mina barn till att också hjälpa.
Jag får ofta höra att jag snål. Fast med mig själv. Att jag bara hjälper andra och inte unnar mig själv nån gång. Men det tycker jag är fel för att jag unnar mig med att ta promenader i naturen varje dag. Då känner jag mig bortskämd, när jag får andas in den friska luften och bara rensa tankarna.
Jaja. Jag tycker att det får vara nog för den här gången. Nu har ni fått veta vem jag är, och hur jag lever. I mina nästa inlägg kommer jag nog berätta mer om min vardag och vad jag gör under dagarna. Då får ni suga lite på karamellen och vänta litegrann på dem.
Vi hörs.
/Petra Solgården