foraldrarna.blogg.se

Min son Jonathan har också varit sån, en riktig buspojke, när han gick i 4/5. Nu går han i åttan och är totalfokuserad i skolan. Han har lärt sig av sina misstag! 

Men hur löste vi problemet?

Det som Jonathan gjorde var att ofta gå långt utanför skolgården, bryta sönder pennor, palla äpplen, osv. Vanliga bus som pojkar gör i den åldern. Men som sagt, hur gjorde vi?

Vi provade med massor. Vi började med att ge honom bättre frukost, och packade med honom en macka eller två, för att vi tänkte att det kanske hade med hungern att göra. Han brukar bli väldigt grinig när han är hungrig. Vi provade det i ungefär en vecka, men som vanligt ringde Jonathans mentor och klagade. Jaha, då fick vi prova nåt annat. Jag tror att det var då vi kom in på spåret att han skulle få ha en egen lärarinna som hjälpte honom med skolan, och som var extra noga med att se till vad han gjorde på rasterna. Då fick vi inga hemringningar något mer! Han hade lugnat ner sig. Det hjälpte verkligen med att ha en egen lärarinna. Även om det kostade 500 i veckan. Skolgången kommer före allt!

Nu går han som sagt i åttan och har toppbetyg! Lärarinnan är inte kvar, han hade henne tills att han började högstadiet, sen förstod han själv hur viktig skolan faktiskt var. 

Jag förstår din situation. Man fick ju inte en blund på natten. Man låg bara och tänkte på framtiden. Vi fick till och med fara på en ADHD-utredning, men han hade inte det. Han hade väl bara hamnat i fel kompisgäng. ;-)

Hoppas mina förslag hjälpte. Prova lite milt och se om det blir bättre. Men ge aldrig upp! Kom ihåg:

Det är alltid för tidigt att ge upp - Maj-Inger.

Tack och hej.

/ Petra.